Fysiktentamen på Köpenhamns Universitet

SUBJECT: FYSIKTENTAMEN PÅ KÖPENHAMNS UNIVERSITET
FROM:    Håkan Nilsson <xxx.xxx.xxx.*>
DATE:    2006-03-06

Följande handlar om en fråga på en fysiktentamen på Köpenhamns Universitet:

Beskriv hur man kan bestämma en skyskrapas höjd med hjälp av en barometer.

En student svarade:

Man binder ett långt snöre om barometern och sänker den sedan från skyskrapans tak ner till marken. Snörets längd plus barometerns längd kommer att överensstämma med höjden på byggnaden.

Detta högst originella svar retade examinatorn till den grad att han kuggade studenten som överklagade eftersom hans svar obestridligen var rätt och universitetet tillsatte en opartisk skiljedomare. Skiljedomaren medgav att svaret visserligen var korrekt men inte visade att studenten hade några märkbara kunskaper i fysik. För att lösa problemet bestämdes det att man skulle kalla in studenten och ge honom sex minuter under vilka han skulle åstadkomma ett muntligt svar, för att visa att han i alla fall besatt ett minimum av kunskap om fysikens grundprinciper.

I fem minuter satt studenten tyst och tänkte intensivt. Skiljedomaren uppmärksammade honom på att tiden höll på att gå ut, varpå studenten sade att han hade flera ytterst relevanta svar men inte kunde bestämma sig för vilket han skulle använda.

När han uppmanades att skynda på svarade studenten som följer:

Först och främst skulle man kunna ta med sig barometern upp på skyskrapans tak, släppa den över kanten och mäta den tid det tar för den att nå marken. Höjden på byggnaden kan då beräknas. Men det är otur för barometern.

Eller om solen skiner kan man mäta barometerns längd, sätta den i marken och mäta längden på dess skugga. Sedan mäter man längden på skyskrapans skugga och efter det är det enkelt att genom proportionell aritmetik räkna ut skyskrapans höjd.

Men om man vill gå helt vetenskapligt tillväga kan man binda ett kort snöre vid barometern och svänga den som en pendel, först i markhöjd och sedan på skyskrapans tak. Höjden räknas ut genom skillnaden i gravitationskraft.

Eller om skyskrapan har en brandstege på utsidan så skulle det vara lättare att gå uppför den och mäta höjden på skyskrapan i barometerlängder som man adderar ihop.

Om man vill vara tråkig och konventionell kan man såklart använda barometern för att mäta lufttrycket på skyskrapans tak och på marken och omvandla skillnaden i millibar till centimeter för att få fram byggnadens höjd.

Men eftersom vi alltid uppmanas att ha ett öppet sinne och använda vetenskapliga metoder, så borde det tveklöst bästa sättet vara att knacka på fastighetsskötarens dörr och säga "Om du vill ha en ny och fin barometer så får du denna av mig om du säger hur hög skyskrapan är".

Studenten var Niels Bohr, den ende dansk som vunnit Nobelpriset i fysik.